drietiopien.blogg.se

Min tid som medicinsk utbytesstudent i Etiopien.

Uppspolade maneter, frustration och Cola

Publicerad 2016-03-13 16:01:00 i Allmänt,

Ledig dag. Nackdelen med att vara trött och gå och lägga sig vid 22 är att man vaknar 8 h senare. Mest suttit på balkongen och läst idag. Kanske borde jag ha gått till sjukhuset och hjälpt till? Å andra sidan har jag jour på Neonatalavd nästa helg och behöver nog min vila nu.
 
Skypade med make och trevlig vän idag. De skrattade lite nedlåtande åt min frustration att inte kunna göra mer och de var eniga om att jag faktiskt inte kunde rädda hela Etiopien. Sant, tyvärr. Men det påminde mig om en berättelse jag läst om Lille Johan som gick på stranden med sin mamma. Johan sprang och slängde i maneter som spolats upp på stranden. Hans mamma blev mer och mer irriterad då promenaden tog så mycket längre tid. 
-"Sluta nu, Johan" sa mamman. "Det spelar ingen roll det du gör, det är så många nya som spolas upp av vågorna hela tiden och det finns så många kvar i havet. KOM NU!"
Då tog Johan upp ytterligare en uppspolad manet och sa:
-" Jo, för den här spelar det roll".
 
Så ja, jag vet att den hjälp jag kan ge och förmedla från er är en "piss i Mississippi". Men för någons mamma och pappa så spelar det stor roll. Så även om frustrationen att inte kunna göra mer, håller på att äta upp mig, så spelar även det lilla en stor roll. Det halmstrået måste jag hålla hårt i annars kommer jag gå under.
 
Vad jag saknar mest just nu (förutom familjen och vännerna)? Cola Light. Saknar saknar saknar längtar!
Kommentarer (2)

Kommentarer

Postat av: Mannen

Publicerad 2016-03-13 22:55:12

Nä knappast nedlåtande, bekymrade över att du låter hela Etiopien landa på din rygg

Svar: Det gör jag inte, jag vet mina begränsningar. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
drietiopien.blogg.se

Postat av: Anonym

Publicerad 2016-03-14 11:14:48

I sanning känner jag att det är långt från verkligheten att vi skrattade nedlåtande åt dig, men jag tror att det är din egen frustration kring situationen som målar oss i den färgen, ty inget kunde vara längre från sanningen.

I själva verket är jag djupt bekymrad kring din mentala hälsa och att du inte finner den rätta distansen. Jag är rädd för att ditt goda hjärta kommer att ge så mycket av dig själv så att det inte finns något kvar när du ska återvända till den svenska vardagen med familj och vänner. Jag är rädd för att du inte kommer kunna njuta av tillvaron på din koloni, för du kommer uppleva det som orättvist att du har det så bra när så många andra har det dåligt.


Ty din metafor med maneten är förvisso bra och sann; men den funkar bara om den lilla gossen sen kan vara glad för det han gjort och sova gott på natten och drömma om andra lek och bus.
Den fungerar inte om man börjar tänka filosofiskt och fundera på varför just den maneter blev räddad, och inte den som ligger på stranden några kilometer bort. Eller den manet som spolas upp imorgon. Varför förtjänar inte den att räddas? Den är väl lika mycket värdefull?

Sådana tankar kan äta upp en inifrån och förgöra en. Och det vill jag inte ska hända med dig. Du är också värdefull...

Så nej. Knappast nedlåtande.
Snarare djupt imponerad av ditt engagemang och varma hjärta.
Och djupt orolig... ❤

Svar: Visst har jag dåligt samvete när jag lägger 100 birr (40 kr) för pizza och Cola när samma pengar räcker till att försörja en hel familj några dagar. Men jag vet att jag inte överlever på luft och vatten (även om luften nästan är så tjock av damm och avgaser så man skulle kunna tugga den) och jag kan inte jobba om jag köper icke västerländsk-mag-vänlig mat.Och ja, denna resa förändrar mig inifrån och ut och kanske bryter jag ihop helt när jag kommer hem. Men det ordnar sig för jag har dig och resten av vännerna som jag vet kommer fånga upp mig!
drietiopien.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela